docplayer.pub

2 L KA B f ram t i dFe br u a r i 2 0 1 0L KA B f ram ti d 3Fe br u a r i 2 0 1 0LKAB trotsade krisen– gjorde tvärtomLULEÅ2009 måste ha varit ett hisnande år för vilken ekonomidirektör som helst.För Leif Boström på LKAB vardet som att hoppa bungyjump:– Det var skrämmande attuppleva hur det kunde gå såfort från full fart framåt tilltvärstopp.Skyddsutrustning krävs för atttitta in i kiln.Försök att renarökgaser frånkväveoxiderSVAPPAVAARAKväveoxidföreningar uppstår ipelletsverkens förbränningsprocess.Genom att spruta in ureai ugnen kan utsläppen numinskas.Med LKABs ökade produktionde senaste åren har även kraven på rening ökat. De primära åtgärderna för att minskautsläppen av kväveoxider ärprocessinterna och handlarom att optimera brännare ochugn eller att använda sig av alternativa bränslen.– Det handlar först ochfrämst om att bilda så lite kväveoxider som möjligt i processen. Men vi måste även tittapå hur vi kan rena rökgaserna, säger Simon Töyrä, forskningsingenjör inom TFE.Bildar vattenSom parallellprojekt till ULNOx, Ultra low NOx, har i slutet på 2009 en reningsmetodtestats i Svappavaara, ett såkallat SNCR-försök. SNCR stårför ”Selektiv icke-katalytiskreducering” och handlar omatt med urea och heta gaserbryta upp kväveoxidföreningarna och istället bilda kväve,vatten och syre.Daniel Marjavaara och Simon Töyrä är båda forskningsingenjörer inom TFE och delarpå projektledaransvaret.– Vi skjuter in urea i PH-zonen där oxidationen sker ochurean fungerar som ett tvättmedel, säger Daniel Marjavaara.Lösa problemenGenom att mäta rökgaserna iskorstenarna får man ett resultat och mätningarna visaratt Svappavaaraförsöket reducerar ungefär 15-20 procentav kväveoxiderna.– Vi ska lösa problemenutifrån de förutsättningar somfinns i processen, säger SimonTöyrä.När projekten har utvärderats och slutsatser har dragitsom resultatet ska LKAB läggafram rekommendationer omvilka kväveoxidsreducerandeåtgärder som kan användasoch var. Ett arbete som skavara klart 31 december i åroch då presenteras för miljödomstolen.KAJSA LINDMARKJenny Stålnacke med sonen Terje tycker det är bra att så många långtradare försvinner från stan.Foto: Fredric AlmNu slipper Kiruna tungtrafik tack vare ny infartKIRUNACirka 200 långtradare perdygn som ska till LKAB köridag på E10:an genom Kiruna.Tack vare investeringen i nyaSödra infarten leds nu dentunga trafiken om.– Jättebra, konstaterarJenny Stålnacke.E10 och promenerar oftast närhon ska någonstans i stan.– Vi störs tack och lov inteså mycket inomhus av trafiken, men alldeles intill ossfinns ett dagis och de barnenär ju ute mycket, så det måstevara skönt för dem om trafiken minskar, säger hon.I Järnvägsparken i Kirunakommer Jenny Stålnacke promenerande med sonen Terje,ett år och fyra månader, ibarnvagnen. På vägen bredvidparken dundrar långtradarnaförbi med bara någon minutsmellanrum.– Jättebra att de stora långtradarna försvinner, det ärbara positivt, säger hon.Jenny Stålnacke bor på Järnvägsområdet alldeles intill vägSamhället avlastasEfter att ha passerat centrumpå E10:an kör den tunga trafiken till LKAB idag in viaViscaria-viadukten vid sjönLuossajärvis norra ände. Dennya järnvägen som byggs göratt infarten måste avvecklasoch flyttas.Från och med sommaren2010 kommer tunga transporter och farligt gods att ledas inoch ut via den nya så kalladeAnders Furbeckansvarig för LKABs del isamhällsomvandlingarnaVad ska ingåi gruvstadsparkerna?ALLVARLIGTTALAT!I Kiruna där det bara finns enenda stor malmkropp kommergruvstadsparken att hamnamellan malmkroppen och stadens bebyggelse. Sedan rör sigparken bit för bit in mot sta-Södra infarten från Nikkaluoktavägen.– Med den nya infarten avlastas samhället från påverkanav tung trafik. Både säkerheten och stadsmiljön förbättras,säger Victoria Aidanpää, projektledare på LKAB.LKAB kommer att se övervägvisningen längs E10 ochute i samhället tillsammansmed Vägverket och kommunen för att vägleda den tungatrafiken till den nya infarten.Säkerheten viktigI planeringen för Södra infarten har synpunkter frånmånga intressenter tagits medoch påverkat val av tekniskalösningar och vägens placering. Vattenfall har åtgärdatkraftledningarna som korsarden allteftersom markdeformationerna från gruvbrytningenfortskrider.I Malmberget är det besvärligare. Där finns flera malmkroppar i närheten av bebyggelsen,och man kan bo väldigt näragruvbrytningen utan att ha etthus som hamnar i gruvans väg.Från LKABs sida inser vi att dethär är problematiskt, men lagstiftningen ger oss ingen enkellösning på situationen.Tillsammans med Gällivarekommun diskuterar vi hur lägetkan hanteras. Det är många svå-infarten och hänsyn har ocksåtagits till den renflyttningsledsom passerar i området. Enskoterled passerar vägen ochskoteröverfarter har projekterats i samråd med kommunen.Säkerheten är viktig och dennya infarten kommer att utrustas med en fjärrövervakadgrind i anslutning till industriområdet.Vägen har projekterats enligt Vägverkets normer meden hastighetsstandard på 70kilometer i timmen. Det innebär att vägen anläggs utifrånde krav som ställs på allmänna vägar med hänsyn tillbland annat vägens plan- ochprofilstandard, släntlutningaroch räckesutformning.ANDERS LINDBERGra frågor som vi försöker finnasvaren på, t ex: Är det möjligt atterbjuda en frivillig gruvstadspark? Var bör i så fall gränsenför en frivillig gruvstadsparkgå? Vad gör man om barahälften av husägarna inom detområdet vill flytta – har manförvärrat situationen då genomatt skapa ett antal ödetomter istället för en park? Och hur skakommunen klara vatten- ochelförsörjning till kvarvarandeboende om den blir ståendemed överdimensionerad infrastruktur?Fabricius & Co spelar i Kiruna.Tokhetthockeyderbyi LombiaLKABs historiskt sett mest turbulenta år – sett ur ett ekonomiskt perspektiv – håller påatt summeras. 2009, ett år sompräglades av en global ekonomisk härdsmälta som världenaldrig tidigare upplevt. LKABsekonomidirektör Leif Boströmkan bara konstatera faktum:– Det har varit ett år som harpräglats av stor förändring.Efter flera år med fantastiskutveckling av både produktionsvolymer och ekonomiskamarginaler blev det tvärstopp.Mest skrämmande var att detgick så fort. Andra halvåretgick det sedan upp lika fort,men man blir ju fundersam Kan det hända igen? Det gällerverkligen att vara flexibel.KIRUNAOS-uppehållets hetaste hockeyderby spelas i Lombiahalleni Kiruna.Där möter LKAB rivalenBoliden.Eller om man så vill: LuleåHockey mot Skellefteå AIK.Gjorde tvärtomBoström kan konstatera attLKAB tack vare sin finansiellastyrka hade möjlighet att agerairrationellt i krisens stund.– Vi kunde bygga upp lager och arbeta med kostnadseffektivitet parallellt. Vi arbetade för att ta en månad itaget. Vi insåg att det var enonaturlig situation, världenbehöver ju stål. Så vi valde atttro på att marknaden skullevakna. Och så blev det. Och dåstod vi kvar med vår personalintakt och hade fulla lager.Vi kunde vara flexibla, näralla ekonomiska teorier egentligen säger motsatsen, att mani lågkonjunkturen givetvisska minimera sina lager Vigjorde tvärtom.Ombildade bolagetKrisen på marknaden synliggjorde ett annat problem, medde tagna investeringsplanernaNär börjar det hända någotkonkret med gruvstadsparkerna, så man kan se skillnadi praktiken?I Kiruna kommer det att skeom några år, när t ex kvarteretUllspiran och LKABs bolagshotell måste börja tömmas ochersättas av park. I Malmbergetgnuggar vi geniknölarna tillsammans med kommunen förfulla muggar och hoppas kunnapresentera någon form av lösning under 2010.2009 var på många sätt ett skrämmande år, anser Leif Boström, ekonomidirektör LKAB.på 20 miljarder och ett negativt kassaflöde behövde bolagsledningen agera för att säkerställa framtida finansiering.Det hölls en extra bolagsstämma och LKAB ombildades tillett så kallat publikt bolag:– Helt enkelt för att kunnalåna upp pengar på marknadenom det krävdes, vi har aldrigvarit i den situationen tidigareatt det behovet varit aktuellt.Vad har ni lärt er av det somhände under 2009?– Snabbheten i marknaden.Att det kan gå fort i konjunktursvängningarna. Vi terminsäkrar i dollar för att skyddaoss till en del, men det viktigaste är att hela tiden jobba föratt bli än mer flexibel och atthela tiden se över kostnaderna.Mer flexiblaFoto: Anders Alm– Eftersom efterfrågan ärstor nu finns det möjligheteratt priserna går upp. En starkindikator på temperaturenpå marknaden är spotprisetpå järnmalm i Asien. Mendet viktigaste för oss nu äratt fokusera på att hålla uppevolymerna. Om Europa somär vår hemmamarknad sviktarigen måste vi vara mer flexibla, konstaterar Boström.bromsning och köra långatåg sparas uppemot 30procent energi per transporterat ton.– Ombyggnaden av våradieseldrivnaT46-terminallok kommer också attinnebära en energi- och miljövinst. De får nyamotorer och nya styrsystem – ja, det blir nästanhelt nya lok av dem. Tack vare ombyggnadenkommer vi att sänka dieselförbrukningen medminst 20 procent och reducera utsläppen med70 procent från dem, säger Göran Heikkilä.Hur mycket kan en utsåldLombiahall ge er i vinst?– Med lite kringförsäljningsäkert 150 000 kronor och detär kanonviktiga pengar föross. Och förköpet visar att detär stort intresse här i stan förmatchen, så det kommer att blitrångt.– Vi har fört en dialog enlängre tid med Luleå Hockeyoch när det här kom upp såställde även Skellefteå upp föross, säger Lasu.Matchsponsor för derbyt ärLKAB.– Det brukar bli heta matcher mellan de här lagen så detska bli roligt att kunna lotta utbiljetter till vår personal ocherbjuda bra hockeyunderhållning. Sedan tycker även vi attdet är fint att Luleå Hockeysom vi sponsrar låter KirunaIF få överskottet, säger OveKöhler, LKAB.ANDERS LINDBERGRONNY OLOVSSONI början på 2008 steg prisnivån på järnmalm med 85 procent, nu är det råvarubrist påmarknaden, kan inte prisetstiga igen nu?RONNY OLOVSSONStarkare lok sparar energiMALMBANANRekordtransporter längs Malmbanan samtidigtsom energiförbrukningen minskar med en tredjedel. Hjälten: De nya IORE-loken.Vecka 50 slogs nytt rekord för transporter med579 291 ton färdiga produkter, vilket motsvararett årstempo på över 30 miljoner ton.Trots att malmtransporterna ökar minskarenergiförbrukningen.Göran Heikkilä, logistikchef, LKAB, förklarar:– Genom att köra långa tåg i stället för kortasparar LKAB 6 procent energi per transporterat ton. Genom att byta ut de gamla DM3-loken mot IORE som har energiåtermatning vidDen 23 februari i Lombiahallen klockan 18.30 är detnedsläpp. Sedan smäller det.I sargen.För det är derbydags, det ärelitserielagen Luleå Hockeyoch Skellefteå AIK som går enholmgång i Kiruna. Och detbrukar bli heta känslor närNorrbotten och Västerbottengör upp om vem som är bästi Norrland.Vem som vinner?Det är faktiskt redan klart: Kiruna IF.– Det stämmer, lagen taringenting, vi får överskottet,säger Mikael Lasu, marknadsansvarig på Kiruna IF.

4 L KA B f ram t i dVilken LKABverksamhetskulle du viljaveta mer om?Elina Ahlqvist18 år, Kiruna– Jag skulle vilja veta litemer om hur det funkarunder jord, lite om riskeroch så. Min pojkvän och minmamma och många av minakompisar jobbar där.Carola Johansson34 år, Kiruna– Det är ju stadsflytten manär nyfiken på. Jag tycker inteman får veta så mycket omdet från LKAB, eller frånnågon annan heller.L-Å Sandström60 år, Kiruna– Jag började som 17-åringpå LKAB 1967 och har ocksåkört lok, bland annat malmtåg, i 22 år. Men det voreintressant att få lära sig merom förädlingsprocessen, hurmalmen går från sovringsverk till anrikningen och senpelletsverken och om tillsatsämnena som blandas i.Margot Hansson78 år, Kiruna– Ja, hur ska man klara avdet här med att flytta stan,det funderar man ju på. Fastdet är ju både kommunensoch LKABs sak. Min son jobbar på LKAB, så jag försökerdå och då pumpa honompå information om hur detär där!Marcus Wiklund25 år, Kiruna– Jag är inte intresserad.Jag är nyinflyttad i stan ochjobbar med slädhundar, såturister är min grej.Fe br u a r i 2 0 1 0L KA B f ram ti d 5Fe br u a r i 2 0 1 0Nye vd:n Lars-Eric Aaro:FAKTA:”Kundernahar svar påvåra framtidsfrågor”LULEÅKarriären inleddes som lastare under jord i Kirunagruvan.Nu är Lars-Eric Aaro vd ochkoncernchef för LKAB.Tacka en grundskollärarevid namn Lage för det.– Det är fantastiskt attsom norrbottning få förmånenatt vara med och fatta beslutom miljardinvesteringar somutvecklar länet, säger Aaro.På skrivbordet ligger utkastfrån den kommande årsredovisningen, cirkeldiagram ochstaplar ska granskas. Frånkontorets fönster kan man anaLKABs malmhamn i Luleå. Enhamn som nu skeppar allt somLKAB kan leverera ur sinagruvor i Malmfälten. Det är ettLKAB som går för full maskinsom Lars-Eric Aaro nu blivitvd och koncernchef för.Vittangisonen, uppvuxen i en järnhandel, sitternu och läggerupp framtidastrategier förmångmiljardinvesteringar.Naturvetenskaplig linje pågymnasiet, tänkte du bliläkare?– Nej. Jag hade en fantastisklärare i grundskolan som heterLage Isaksson som verkligensåg mig och fick mig intresserad av matte och fysik. Menjag förstod snabbt att jag skulle jobba med något som hademed affärer att göra. Och paradet med naturvetenskapen, enbred utbildning. Så därav valetav Naturvetenskaplig linje.Varför var affärssidanså given?– Jag är uppvuxen i en enjärnhandel och var ”affärsområdeschef för gasol” frånÅlder: 53.Familj: Frun Siw och två utflugna söner som studerar.Bor: Luleå.Läser: Papperstidningar.Lyssnar: Sportradion.Ser: Då jag har tid blir detsport, det mesta.Äter: Fisk, gärna svågernsharr från Luspen.13 års ålder (stort leende), såatt jobba med just affärer ochkundkontakt kändes givet.Men jag ville gå i skola. Jagville utbilda mig. Jag hade settbergsingenjörer från Stockholm och tänkte: ”varför kaninte en Vittangibo bli det?” Såjag utbildade mig till bergsingenjör i Luleå.Gör: Motion, jogging, skidåkning.Bästa egenskap: Arbetsvillig.Sämsta egenskap: Otålig.Karriär i korthet:1984 blev Lars-Eric gruvchefför dåvarande koppargruvanViscaria i Kiruna, ägd avLKAB. Viscaria köptes avOutokumpu Oy1986, som varpå väg ut i världen via köp avgruvor.”Internationaliseringen varspännande, att möta andragruvchefer i världen.”Du har arbetat som lastareunder jord på LKAB i börjanav din yrkesverksammabana.– 1 juli 1976 började jag. Jaghade träffat min hustru Siw dåoch började arbeta under jordsom lastare. Det var otroligtvärdefullt för att kunna förstådet jag sedan läste teoretiskt påuniversitetet. Jag var anställdunder hela min studietid, såjag kom hela tiden tillbaka tillgruvan och arbetade mellanstudierna.Vad betyderden erfarenheten för digi dag som vd?– Det är enovärderlig erfarenhet. Attkunna ha dentryggheten, attveta hur detfungerar. Jaghar varit tio år under jord iolika befattningar och hardärför goda kunskaper. Jagtror mycket på människan ochberget, att se och lära kännaberget. Att själv se utvecklingen. Därför är nog tankarna atthelt fjärrstyra verksamhetenfrån ovan jord fel. Du förlorarkunskapen om berget då.– Det gör det också väldigtlätt för mig att fatta beslut omatt utveckla säkerhetsarbetetoch göra tunga investeringarinom säkerheten under jord.Där viker vi inte en tum. Säkerheten för våra anställdagår först.Varför kaninte enVittangibobli det?Du är föddoch uppvuxen i Vittangi,varför borde vi andra besökajust Vittangi?– För fisket. Två fantastiskaälvar går ihop där, Torneälvenoch Vittangiälven. Det är svårtatt förstå att det inte skullekunna gå att driva en fiskecamp som är bland Sverigesbästa där.Namn: Lars-Eric Aaro.Du har haft en lång radledande befattningar, hurskulle du beskriva ett braledarskap?– Jag tror mycket på närvaro.Vi har ett visst mått av möteshysteri, men vi måste vara uteoch jobba på arbetsplatserna.Inte fastna för mycket i administration. Jag tror på snabbabeslut, inga långbänkar. Och vi1988 chef för Bolidenskoppargruva i Aitik utanförGällivare.Chatta om 2009års resultat medLars-Eric Aaro den16 februariDen 16 februarikl 16-17 kandu chatta medLKABs vd Lars-Eric Aaro direktefter presskonferensenpå www.lkabframtid.comLars-Eric Aaro tar en kaffe hemma i villan på Bergnäset i Luleå.måste ha kul på jobbet. Livetär för kort.Vad ska man absolut integöra. Jag menar, om jag intevill irritera dig?– Att vara oärlig. Då tapparjag respekten totalt. Vi gör detvi säger, det vi kommit överens om.När är det som allra roligastpå jobbet?– Att få vara ute och träffaanställda på deras arbetsplatser är jättekul. När verksamheten flyter på. Och folkkänner att det fungerar bra.Och det är klart att när vi fårta stora investeringsbeslutsom förlänger vår framtid såkänns det enormt starkt. Atthämta hem order till LKAB ärett annat tillfälle till en härligkänsla.LKAB är ett internationelltbolag med verksamheter iflera världsdelar, det betyderen hel del resor antar jag.Hur många resdagar har dupå ett år?– 2009 hade jag väl 120-130resdagar. Men det var extremt.En viktig sak vi måste förståär att slaget om LKAB intekommer att stå i Norrbotten,utan ute i världen hos kunden. Kunden har svar på allavåra framtidsfrågor. Därförmåste vi vara ute hos kundenoch förstå hur kunden tänker,utvecklas och att vi bevakarhur konkurrenterna agerar.Vi ska vara ett 30-miljonertons företag om några år. Vibehöver de volymerna för attlyckas med våra ambitioner.Klara åtaganden när det gällersamhällsomvandlingarna ochde stora investeringarna i denegna verksamheten som vi ärmitt uppe i.Vart reser du helst privat?– Björkliden. Och så åker viskidor. Vi har en del i en stugadär och den säljer vi aldrig.Men också gården vi har medmina syskon vid älven norrom Pajala. Men jag och Siwär också gärna i Italien ochvandrar i bergen där. Men,visst, vi är mesta tiden kvarFoto: Andreas LundbergBättre görade två viktigaste sakerna och gå imål helthär i Norrbotten sommartid,de ljusa nätterna vid älven eller havet är oslagbart.Hur klarar du den härbalansen? Livspusslet Du har ett krävande vdjobb som jag antar kan fylladygnets alla 24 timmar. Menockså en fru och två barnsom vill ha din tid.– Prioritering. Man kan integöra allt som man tänker. Manmåste inte göra så många saker, men man måste välja.Bättre göra de två viktigastesakerna och gå i mål helt änatt rackla med för många olikasaker. Sedan har jag förmånenatt ha en fantastisk hustru iSiw, hon har varit en klippa förmig. Och det är ingen tvekanom att hon har tagit det storaansvaret för familjen, så är det.Vad gör du för att ladda batterierna när du väl är ledig?– Då tar jag på mig mina Levis 501 och en vit t-shirt. Ochdå är jag med Siw. Vi tyckermycket om havet nu när vi borvid kusten, det är lite sammaöppna landskap som i fjällen.Vi är ofta ute med vänner menockså ute och motionerar.Varför har du en Volvo Duettfrån 1965 i garaget?– Den har jag fått av minkära svärmor, den ska väl också få sin lilla duvning interiört. Det är ett projekt som jagska gå i mål med.Du är ju teknologie hedersdoktor vid Luleå tekniskauniversitet. När har du pådig din doktorshatt privat?– Den är på då LTU har sinhögtidsdag. Jag tror mycket påutbildning, det är oerhört vik-tigt för Norrbotten som helhetatt vi utvecklar och förstärkeruniversitetet. LTU har en storroll att fylla, inte minst för vårbransch och utvecklingen avgruvnäringen i Europa. Sex avsju i vår koncernledning är utbildade på LTU. 60-70 procentav de akademiker vi anställerär utbildade på LTU. LTU harden grundkompetens som vibehöver för vår gruvtekniskautveckling, och LKAB och LTUförstärker nu denna kompetens för att sätta nya mål t.ex.för vår bergförstärkningsarbete för framtiden. Detta ärexempel på betydelsen. Ochhela LKABs spets handlar omkunskaperna av att användavåra produkter optimalt hoskunden. Vår forskning, vårtfemåriga försprång i teknikutvecklingen, det ska vi baravidga. Vårt ”value-in-use”, demervärdena är vårt trumfkortpå marknaden. Vi accepteraringet annat än världsklass.Vad ser du som den störstautmaningen för dig framåtsom vd för LKAB?– Säkerställa försäljningsvolymerna. Utan volymernadör LKAB.Hur ska ni klara att bibehålla och till och med kanskeöka volymerna?– Ett, vi måste leverera envärldsklassprodukt som överträffar kundens förväntan, två,vår totalservice mot kundenmåste fungera bäst i världen.Det beror bara på oss om vilyckas eller ej.Hur ser du på 2010-2011då, nu efter ett minst sagtskakigt 2009?– Vi kör max. Vi kan intesälja mer än vi gör nu. Så serdet ut. Men vi ska komma ihågatt våra kunder är väldigt försiktiga i sina uttalanden. Så vimåste vara flexibla. Det kännsväldigt positivt just nu förLKAB. Vi kan vinna mycketmark på marknaden om vibara agerar rätt, och det ärbara upp till oss!RONNY OLOVSSON1989 marknadschef respektive vd för Secoroc AB, englobal tillverkare av borrstålsprodukter i Fagersta.”Jag reste mycket internationellt,det var spännande att lära sigatt möta olika kulturer och landaaffären”1992 tillbaka till Boliden, nusom divisionschef för gruvorna i Laisvall, Boliden-områdetoch Garpenberg och senaresom ansvarig för Teknik, Prospektering och Affärsutveckling i nya Boliden Ltd.”Jag var borta från familjenmycket under åren på Secoroc,att komma tillbaka till Bolidensom ansvarig för ett affärsområde var ett toppalternativför oss som familj och för migpersonligen .”1998 vd för Assi DomänKarlsborg 1998.”Första jobbet som verkställandedirektör. Hård konkurrens såkundorienteringen var i fokus,lärorikt.”2001 återvände Lars-Eric tillLKAB som forskningsdirektör.”När Carl Ameln ringde varsvaret JA. Jag hade tjuvlästVeckobladet och väntat på detsamtalet i 16 år.”2005 utsågs till direktör förTeknik och Affärsutveckling.2009 blev han ansvarig förden nya Sales & MarketingDivision.2009 blev han parallellt medjobbet som försäljningsdirektör också tillförordnad vd ochkoncernchef för LKAB.2010 den 1 januari tillträderLars-Eric som vd och koncernchef för LKAB.”Det är oerhört inspirerande attfå förtroendet.”

6 L KA B f ram t i dL KA B f ram ti d 7Fe br u a r i 2 0 1 0Foto: Daniel Olausson.Fe br u a r i 2 0 1 0Magnetit i brittiska tofflor värmer.Magnetitenär enoväntadtoffelhjälteGÄSTKRÖNIKANKIRUNAOm du fryser om fötterna kandu köpa tofflor innehållandesulor av magnetit som går attvärma i en mikrovågsugn.Magnetit är i dag mer än”bara” järnmalmspellets.Elisabeth LandbyTurist- och eventföretagare i GällivareI dagens värld hittar du mineral på de mest udda och mestnaturliga ställen. Visste du tillexempel att papper kan innehålla upp till 75 procent mineral?Det kuriosa exemplet medtofflorna kan låta konstigt,Andreas Fredriksson, verksamhetschef specialprodukter,LKAB förklarar:– Magnetit är ett järnmineral med hög värmelagringsförmåga. Det är den grundläggande egenskapen som göratt tofflorna håller dina föttervarma under en lång tid.Joråsåatte annars då? Sitter just nu på ett kafe i världsarvsmärkta stan Luang Prabang, i norra Laos. Vilket underbartland, kultur och folk. Vilket skönt ställe och vad härligt medlite semester. Fast vad skönt att sedan få återvända hem tillvårt eget vackra världsarv. Till rent vatten, en trygg tillvaro,bästa jobbet och folk som man älskar. Det finns många paradis på jorden, mitt är i Gällivare.På samiska kallas Gällivare för Vahtjer. Enligt en sägen jaghört bodde en man vid namn Vahtjer i Gällivare för 400 årsedan och området kring Dundret var hans marker. I börjanpå 1600-talet började det dock trilla in lycksökare, äventyrare och mäktiga mänför att utforska marken här. Vahtjer vissteunika egenskaperIndustrimineral heter området inom mineralvärldendär man använder andraegenskaper hos ett mineral änatt framställa metaller. Olikamineral har olika grundläggande kemiska, fysikaliskaoch metallurgiska egenskapersom kan nyttjas i olika sammanhang.Magnetit har i grundennågra unika egenskaper:1. den har hög densitet(den är tung)2. den har speciella magnetiska egenskaper som förstärksnär den hamnar i ett magnetfält (ferrimagnetisk)3. den är svart.Lars Nilsson, expert specialprodukter Minelco:– När magnetit används somballast i betong blir resultatetungefär 60 procent tyngre änvanlig betong. Magnetitenssvarta färg ger en svart betong. Den höga densiteten gerockså betongen ökad värmelagringsförmåga.– Tänk dig ett hus medgrunden gjord av betong medmagnetitballast. Då lagrar huset mer värme än med normalballast och på köpet får du enmer estetiskt tilltalande betong. Och med magnetit somballast i betongväggen kandu enkelt fästa tavlor med enmagnet (!).RONNY OLOVSSONatt han inte kunde varesig ändra eller stoppadessa män, men hanbad dem om en sak.Våga görade förändringarni längtat efterHar ni läst inskriptionen på statyn Same, i Gällivare? Där står de vackra ordensom sägnen säger att Vahtjer tänkte högt när han såg förMarie-Helen Lehto tycker att ledigveckan är en skön bonus med att arbeta som laddare under jord.Foto: Fredric Almändringarnas vindar blåsa. ”Mitt var landet i forntid, bevara”Det spelar ingen roll om man är kille eller tjej”mitt folk i framtid.” Inget mer. Vilken storsint kille!KIRUNAMarie-Helen Lehto har arbetatsom laddare i snart två år.Hon trivs med jobbet i fronten,framförallt för friheten:– Vi planerar upp våraarbetsdagar i teamet efter hurvi själva känner.det välkommet, förändringar hör till framtiden och utveck-Det är i frontlinjen, om man såvill ”längst där nere”. Det är förmånga kanske en smula mytomspunnet att arbeta som laddare. Det handlar trots allt omatt spränga själva berget.För Marie-Helen Lehto började allt med ett vikariat:– Jag avslutade processutbildningen i pelletsverken under samma år och kunde troligtvis ha fått jobb där om jaghade väntat, men kände att detkunde vara intressant att prova på att vara i gruvan för attfå se båda sidorna. Gruvan varverkligen inte som jag hadeföreställt mig, allt var mycketstörre.Man kanplanera insaker tillde ledigaveckornaTagit sprängkortNu har två år gått och hon hartagit sprängkort som man fårefter en veckas utbildning och12 månaders arbete och är nuen sorts allt-i-allo på laddningen. Det kan hon vara eftersom hon har lärt sig att laddabåde vid produktion och vidtillredning. Något som kollegan Erik Tjäder nu också håller på att lära sig.– Det är lite olika arbetssättoch det är bra att kunna bådadelar, säger han.Gunder Wälitalo är produktionschef för laddarna, hanhar 32 medarbetare fördeladepå tre arbetslag.– En ny får alltid gå med enrutinerad och lära upp sig. Dåhar de möjlighet att fråga ochlära sig jobbet allt eftersom,säger han.Ledigvecka en bonusLaddarna jobbar förmiddag,eftermiddag med helg och harsedan en ledigvecka.– Jag har haft skiftformermed ledigveckor själv och detär verkligen bra om man tillexempel tycker om att vara utei naturen, säger han.Marie-Helen Lehto bekräftar att bonusen som en ledigvecka ger är ett starkt plus förhenne:– På vintern gör jag kanskeinte så himla mycket, men annars har vi stuga i Norge ochåker dit. Jag pysslar om hunden och tar långpromenader.Hinner med ärenden som maninte hinner när man jobbar.Bokar in tandläkartider till ledigveckorna. Man hinner medså mycket, hinner stressa avefter jobbet och kan planera insaker till de lediga veckorna.– Det är skönt att kunna åkabort några extra dagar iställetför bara över helgen.Fritt jobbMånga kanske tvekar införatt arbeta under jord, vad villdu säga till dem som tvekar?– Det är som vilken annanarbetsplats som helst egentligen, även om man får tåla attbli lite skitig, förstås. Annars ärdet en helt suverän arbetsplats.Vad är det roligaste med attjobba som laddare?– Det är ett fritt jobb, vi hardet vi ska göra, men man kanplanera upp sin dag efter hurman själv känner, frihet underansvar. Man jobbar tajt i ett arbetslag vilket är positivt.Laddarnaharansvaretatt förbereda inför nattenssprängningar och följer denplan som är lagd av gruvstaben. Förmiddagsskiftet börjarhalv sex på morgonen och slutar två på eftermiddagen.Bil med sprängämne– Vi börjar med att åka till kuren för att se vilka jobb somska göras och var. Sedan fyllervi laddbilen med sprängämneoch åker ut och jobbar. Kortfattat fyller vi färdigborrade hålmed sprängämne. Det bestårav en detonerande stubin ochemulsion, säger Marie-Helen.När alla hål är laddade kopplas trådarna ihop med en elutlöst sprängkapsel. Den kopplarsedan eftermiddagsskiftet ihopmed ett sprängskåp när det ärdags för nattens sprängningar.Halv två på natten skjuter mani Kirunagruvan. Eftermiddagsskiftet börjar 17:36 och slutarklockan två på natten.Bra vara starkGunder Wälitalo arbetade somladdare på 70-80-talet, sedandess har arbetet både förändrats och förbättrats arbetsmiljömässigt.– Då var det mycket lyft överaxelhöjd och man skulle heltmed egen kraft ladda hålen iraskransarna. Det resulteradei att många fick problem mednacken, säger han.Det är fortfarande en storfördel att vara vältränad ochmånga i arbetslagen ä

är kanonviktiga pengar för oss. Och förköpet visar att det är stort intresse här i stan för matchen, så det kommer att bli trångt. – Vi har fört en dialog en längre tid med Luleå Hockey och när det här kom upp så ställde även Skellefteå upp för oss, säger Lasu. Matc